|
Här hittar du svaren till några av de vanligaste frågor om lärcentra i hela Sverige och hur det fungerar att studera på distans.
 Vad är ett lärcentrum?
I många kommuner i landet finns idag ett lärcentrum. Det kan också kallas för studiecenter eller kompetenscenter - benämningen varierar. Det lokala lärcentret fungerar som studiemiljö och mötesplats för vuxenstuderande. Lärcentra tillhandahåller service, stöd och hjälp inför och under studietiden.
Var finns lärcentra?
Du kan söka efter ett lärcentrum nära dig. Se meny
Varför finns lärcentra?
Lärcentra spelar en stor roll för att öka tillgängligheten till vuxenutbildning i allmänhet och högre utbildning i synnerhet. Lärcentra ger olika former av stöd och service till distansstuderande.
Måste jag resa till studieorten?
Det varierar mellan kurser och anordnare. Man får ibland räkna med att resa till studieorten vid något/några tillfällen under kursen. Kontakta utbildningsanordnaren för mer information om vad som gäller för din kurs.
Vad innebär det att studera på "distans"?
Att läsa på distans innebär att du har större frihet att själv bestämma när och var du läser. Du läser på egen hand och gör eventuella uppgifter mellan träffarna med din lärare och kurskamrater. Dessa träffar sker antingen på den studieort som är angiven för utbildningen/kursen eller universitetet/högskolan. I en del fall varvas fysiska träffar med videokonferenser. Kom ihåg att det förutsätts att du kan åka till dessa träffar om de ej är förlagda till den ort där du bor. Så kan fallet vara även om träffarna sker med hjälp av videokonferens, de kan också vara förlagda på annan ort. Som du förstår så innebär distansutbildning att du kan avsätta vissa dagar för sammankomster och att de kan medföra att du måste åka till den ort där sammankomsterna sker.
Vad kostar det att studera på ett lärcentrum?
Lärcentra kan utnyttjas kostnadsfritt och Svensk högskoleutbildning är avgiftsfri. Däremot måste du själv bekosta litteratur, kåravgifter, eventuella resor och övernattningar med mera. Materialkostnaden varierar beroende på vilken typ av kurs det handlar om.
Har jag rätt till studielån och studiebidrag?
Utbildningar inom Nätuniversitetet ger samma rätt till lån och bidrag som all annan högskoleutbildning. Du måste uppfylla de krav som CSN (Centrala Studiestödsnämnden) ställer på dig som student för att få studiemedel, det vill säga lån och bidrag.
Vilket universitet har flest distanskurser?
De fem lärosäten som hade flest kurser under 2003 var Högskolan i Gävle (159 kurser), Mitthögskolan (159 kurser), Karlstads universitet (134 kurser), Uppsala universitet (129 kurser) samt Lunds universitet (125 kurser). Andra högskolor och universitet arbetar aktivt för att öka sitt utbud.
Om jag vill gå en kurs - kan jag börja när jag vill?
Kurser som erbjuder individuell studietakt kan ibland ha så kallad rullande antagning, och det kan finnas flera starttider per år. Information om när kursen startar hittar du på de olika utbildningarnas egna hemsidor.
Hur hittar jag information om den kurs jag vill gå?
När du hittat kursen i t ex Nätuniversitetets databas eller någon annan databas, går du vidare till kursens egen hemsida. Det är till utbildningsanordnaren som du vänder dig för att få mer information, vägledning och ansökningsblanketter till ditt val av kurs eller program.
Vad är grundläggande behörighet?
Grundläggande behörighet är den gemensamma grunden för all högre utbildning i Sverige och uppfylls av den som endera
- fått slutbetyg från ett nationellt program eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänd på kurser som motsvarar 90 procent av det antal gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program
eller
-fått slutbetyg från komvux och har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av vad som krävs för ett slutbetyg
eller
-saknar slutbetyg och fått samlat betygsdokument från komvux med lägst betyget Godkänd eller betyg 1-5 i poängsatta kurser som motsvarar 90 procent av vad som krävs för ett slutbetyg från komvux (minst 1773 gymnasiepoäng varav minst 373 gymnasiepoäng i kärnämneskurser).
eller
- har avgångsbetyg från en fullständig minst tvåårig linje/tvåårig specialkurs - i huvudsak uppbyggd som en tvåårig linje - från gymnasieskolan eller avgångsbetyg 2 eller 3 från komvux (eller motsvarande) och
har kunskaper i svenska och engelska motsvarande minst två årskurser på någon linje i gymnasieskolan eller etapp 2 på komvux. Kunskaperna kan också styrkas med Svenska kurs B och Engelska kurs A med lägst betyg Godkänd
eller
- uppfyller kraven som så kallad 25:4, d.v.s. fyller minst 25 år senast under det kalenderår som utbildningen börjar och har varit yrkesverksam på minst halvtid i minst fyra år före det kalender-halvår då utbildningen börjar och kan styrka behörighet i:
- Svenska kurs B med lägst betyg Godkänd eller två årskurser från tvåårig eller treårig linje eller etapp 2
- Engelska kurs A med lägst betyg Godkänd eller två årskurser från tvåårig eller treårig linje eller etapp 2
eller
- har en avslutad utländsk gymnasieutbildning
eller
- har folkhögskoleutbildning med intyg om grundläggande behörighet samt styrkt behörighet i samtliga kärnämnen.
Grundläggande behörighet ger också folkhögskoleutbildning som avslutats före 1 juli 1998 och styrks med intyg om allmän behörighet. Vissa äldre utbildningar ger inte längre grundläggande behörighet och placering i betygsurvalet. Sökande med sådan utbildning som kan styrka grundläggande behörighet i svenska och engelska medges dispens från ålderskravet och kravet på arbetslivserfarenhet för 25:4-or. Den som uppfyller behörighetskraven utan att ingå i betygsurvalet, måste göra högskoleprovet för att ha ett värde att konkurrera med. Sökande som varken deltar i betygs- eller provurvalet kan mycket sällan beredas plats.
Vad är särskild behörighet?
Till många utbildningar finns kraven på särskild behörighet. Dessa krav varierar dels beroende på om utbildningen vänder sig tillnybörjare i högskolan eller inte, dels beroende på vilken utbildning det gäller. Den särskilda behörigheten är oftast formulerad som krav på kunskaper i vissa kurser eller ämnen från gymnasieskolan eller komvux.
Även krav på arbetslivserfarenhet eller andra relevanta förkunskaper kan ställas. De särskilda behörighetskraven för utbildningar som vänder sig till nybörjare anges i s.k. standard behörighet. För de kurser/ämnen som ingår i den särskilda behörigheten gäller att betygen skall vara lägst tre eller Godkänd. Också du som är behörig ikraft av 25-4 regeln måste uppfylla kraven på särskild behörighet. De särskilda behörighetskraven för utbildningar som inte vänder sig till nybörjare i högskolan uttrycks som karv på en eller flera högskolekurser.
Om jag inte uppfyller behörigheten?
Om du inte uppfyller kraven på grundläggande och/eller särskild behörighet kan du komplettera din utbildning vid gymnasieskolan, komvux eller folkhögskola. I vissa fall kanske det rentav räcker att du tenterar av dina kunskaper(s.k. särskild prövning).
Kan jag få dispens?
Om du inte uppfyller de formella kraven på grundläggande och/eller särskild behörighet men har andra reella kunskaper eller erfarenheter som kan anses vara likvärdiga kan du bli bedömd som behörig. Ansökan om dispens - eller undantag från behörighetskrav som det egentligen kallas. Det är viktigt att du bestyrker dina uppgifter med betyg eller intyg.
Vad är reell kompetens?
Saknar du formell behörighet kan nu universitet och högskolor värdera alla dina betydelsefulla kunskaper och erfarenheter, inte bara dina skolkunskaper. Syftet är att på detta sätt bedöma om din samlade kompetens ger dig möjligheter att klara av den utbildning du söker. I en sådan samlad bedömning väger universitet och högskolor in kunskaper och erfarenheter från arbetsliv, föreningsliv, längre utlandsvistelser, genomgången personalutbildning och/eller annan kursverksamhet. Detta innebär en bredare syn på förkunskaper. Att bedömas som behörig är oftast bara det första steget för att bli antagen till en utbildning. Som regel måste man dessutom konkurrera om en utbildningsplats. Därför rekommenderar vi dig som saknar slut- eller avgångsbetyg att göra högskoleprovet.
Bör jag göra högskoleprovet?
Tänk på att högskoleprovet är ett alternativ till betygsurvalet. Du som uppfyller den grundläggande behörigheten bara som 25:4., måste göra högskoleprovet för att ha ett värde att konkurrera med. Sökande som varken deltar i betygs- eller provurvalet kan mycket sällan beredas plats. Du som har dyslexi, är gravt eller svagt synskadad kan göra anpassade högskoleprov. Du måste dock vända dig till universiteten/högskolorna eller Högskoleverket, www.hsv.se, för särskilt inbetalningskort och information om intyg m.m.
Vad är distansutbildning?
Distansutbildning används i vardagligt tal för all utbildning som inte är förlagd på campus (högskoleort). Det kan ibland förorsaka missförstånd om hur utbildningen/kursen är upplagd. Följande indelningar används inom utbildningsväsendet för att förtydliga vad som avses.
Nätbaserad distansutbildning, Undervisningen bedrivs till stor del med hjälp av informations- och kommunikationsteknik (IKT) och du behöver därför ha tillgång till dator. Du har stor frihet att bedriva dina studier när du vill.
Distansutbildning med sammankomster: Kurser som bygger på lärarledd undervisning med sammankomster, ofta max 1-3 dagar per månad. Dessa kan vara förlagda till campusorten och/eller till det lokala studiecentrat/Lärcentrum. Mellan sammankomsterna kan kommunikation via dator och /eller videokonferens förekomma.
Decentraliserade (utlokaliserade) utbildningar: Undervisningen är förlagd till ett lokalt Lärcentrum med lärarledd undervisningen. Det kan förekomma att vissa sammankomster måste ske på campus, ex. laborationer. Mellan sammankomsterna bedriver du studierna själv och/eller tillsammans med din studiegrupp. Information och kommunikation kan även ske med hjälp av dator mellan lärare - student, student - student.
Studieformen (hur utbildningen är upplagd) kan du läsa om i utbildningskatalogen för respektive högskola/universitet eller på deras webbsida.
|
Akademi Norr 
