Här är viktiga nyckeln för att höja kompetensen i norra Sverige

Samarbete är en nyckel för att lyckas. Särskilt om målet är att skapa fler utbildningsmöjligheter i norra Sveriges inland. Nu har ett 50-talet aktörer inom utbildningsväsendet samlats i Luleå för att diskutera hur de kan samverka ännu mer och bättre.

Kommunalförbundet Akademi Norr har arbetat målmedvetet under de senaste tre åren för att höja utbildningsnivån i norra Sveriges inland. Att höja kompetensen är viktigt för befolkningsutvecklingen, näringsliv och den kommunala sektorn. Arbetet har bland annat utmynnat i en större behovskartläggning som i sin tur gett fler utbildningar till inlandet. Bara för någon månad sedan beviljades till exempel fem nya yrkeshögskoleansökningar i Norrbotten och Västerbotten, som ett resultat av det jobb som lagts ned. Insatserna har även utmynnat i en större digital utbildningsmässa med fler än 50 000 besökare, att praktikanter nu kan få boende betalt när de gör praktik i inlandet och en mängd nya samverkansformer mellan kommuner i inlandet, universitet och yrkeshögskolor.

– När vi ska få utbildningar och höja kompetensen i norra Sveriges inland kan vi inte jobba var för sig, kommun för kommun. Då blir underlaget för litet för att förlägga utbildningar här för privata utbildningsaktörer och universitet. Men när vi kan gå samman och söka utbildningar tillsammans ger det effekt, säger Martin Bergvall, förbundschef Akademi Norr, och fortsätter.

– Att samverka är nyckelordet. Vår vision är att skapa ett nätverk av samverkan kring högre utbildning som har högsta kvalitet, inspirerar, vägleder och spelar en avgörande roll för regionens kompetensutveckling, ekonomiskt, socialt och kulturellt.

Martin Bergvall, Akademi Norr

Mer att utveckla

Men trots de resultat som hittills har uppnåtts tycker Martin Bergvall att det fortfarande finns mycket att utveckla när det gäller samverkan. Därför träffades bland annat ett 50-tal aktörer i Luleå för att prata samman kring den fortsatta vägen framåt för utbildningsväsendet i norra Sveriges inland. Eva Jonsson, samverkansstrateg vid Luleå Tekniska Universitet, var en av dem som var på plats.

– Jag tycker att det har skett mycket gott senaste året där samverkan stärkts och utvecklats. Ett exempel är den behovskartläggning som genomförts, som fungerat som underlag för YH-aktörerna och underlättat deras beslut att förlägga nya utbildningar här uppe.

YH-utbildningar skapas utefter de behov som finns på arbetsmarknaden. Därför är det viktigt att kartlägga behoven, för att ge viktiga beslutsunderlag till YH-aktörerna. Eva Jonsson tycker nu att samverkan kring kartläggningen ska fortsätta och utvecklas ytterligare.

– Vi har fått veta ganska mycket om behoven som finns inom den kommunala sektorn, vilket är jättebra. Nu kan det vara dags att fördjupa sig mer vad gäller behoven inom det privata näringslivet.

Eva Jonsson, Luleå tekniska universitet

”Beroende av varandra”

Annika Svensson, som är enhetschef med övergripande utvecklings-, kvalitets-, drift-, personal- och ekonomiansvar för Umeå kommuns yrkeshögskoleutbildningar, är inne på samma spår.

– Det är viktig att fortsätta fokusera på bristyrken och få veta mer om behoven hos små- och medelstora företag inom den privata sektorn. Det är betydelsefullt att få snurr på kompetenshöjning både inom offentlig och privat sektor, säger hon.

Annika Svensson menar att samverkan är avgörande för att lyckas med det och poängterar att det inte finns någon konflikt mellan stad och landsbygd.

– Ingen äger alla resurser, utan vi är ömsesidigt beroende av varandra. Det viktiga är att vi får fler utbildningsmöjligheter till hela norra Sverige. Det gynnar alla.

Annika Svensson, Umeå kommun

”Visar på intresse för norra Sverige”

En annan som var på plats i Luleå var Krister Kaarle, utbildningsledare på Luleå kommun. Han uppskattar att samverkansdagen blev av.

– Det är viktigt att någon håller i taktpinnen och kallar till sådana här dagar. Med åren har vi blivit mer öppna mot varandra kommuner emellan för att samverka och dela med oss av kunskap, vilket jag tror är en frukt av att vi träffats mer och har mer med varandra att göra. Jag har träffat många nya ansikten, säger han.

Krister Kaarle förklarar att han aldrig tidigare varit på en samverkansträff som samlat så många utbildningsaktörer.

– Det visar på ett stort intresse för att fortsätta jobba tillsammans med de här frågorna och att norra Sverige blivit hetare för privata YH-aktörer.

Krister Kaarle, Luleå kommun

Går i bräschen

Charlotte Jansson, affärsutvecklare på YH-aktören Företagsekonomiska Institutet (FEI), bekräftar den bilden.

– Norra Sverige och dess inland är ett viktigt område för oss. Vi ser att det finns ett stort behov av våra utbildningar här. När vi startar en utbildning är det viktigt att arbetsmarknaden har behov av den, så att de som går utbildningen har goda chanser till jobb och att näringslivet får den kompetens de behöver. Att samarbeta mer med kommunerna i norra Sverige och i inlandet är win win, säger hon.

Hon tycker att sättet att samarbeta på i norra Sverige är en förebild för andra.

– Även om man till viss del arbetar på liknande sätt på andra håll skulle jag nog säga att man ligger lite i framkant här uppe. Här är man nu väldigt proaktiv och tar tag i taktpinnen vad gäller vilka utbildningar som man verkligen har störst behov av. Det underlättar för oss som YH-aktör och gör det lättare för oss att ta beslut kring utbildningar. Det är en lovande utveckling som har alla möjligheter att fortsatt bära frukt.

Charlotte Jansson, FEI