Norrlandskommuner tar krafttag mot arbetskraftsbristen

Nu ska det bli lättare för näringslivet i norra Sverige att hitta rätt arbetskraft. I dagarna går 28 kommuner, Region Norrbotten och Västerbotten, Campus Skellefteå och Företagarna i Norrbotten och Västerbotten ut med en stor kompetenskartläggning i norra Sverige. Genom att samverka kan de spara miljontals kronor och flera månader av arbetstid.

Pressmeddelande 2024-03-01

Arbetsbristen fortsätter att vara akut i norra Sverige. Bland annat på grund av de jättesatsningar som sker inom industrin i Skellefteå, Luleå, Boden och Gällivare. Men vilken typ av arbetskraft som behövs framöver är inte lika klarlagd. Inte minst hos medelstora och mindre företag. Arbetsförmedlingen är den myndighet som försett regioner och näringsliv med prognoser för arbetsmarknaden. Men i takt med minskade resurser från 2021 och framåt har de inte arbetat lika intensivt med de här frågorna. I deras statistik presenteras i dagsläget endast ett fåtal yrkesprognoser på lokal nivå. Till exempel är bara ett yrke i Jokkmokk och Arjeplog kartlagt. De prognoser som visas för riket överensstämmer inom många områden inte med de lokala behoven av kompetenser.

 – Därför behövs det någon som tar tag i det här. Inte minst med tanke på den snabba utveckling som sker i norra Sverige. Genom att samverka kan vi få koll på vilken typ av arbetskraft som behövs både på lokal nivå och i hela norra Sverige. Det är viktigt för att kunna söka gemensamma utbildningar till området som kan förse näringslivet med den arbetskraft de behöver, säger Martin Bergvall, förbundschef på Akademi Norr som är initiativtagare till kompetenskartläggningen i samarbete med Lapplands kommunalförbund, Campus Skellefteå, regionerna i Norrbotten och Västerbotten samt Företagarna i Norrbotten och Västerbotten. 

Behöver få bättre koll

Arbetsförmedlingen har inte kartlagt yrken som har färre än 100 arbetande i en region.

– Vi har därför dålig koll på marknaden och vill hitta fler samverkansmöjligheter. Om några mindre företag på en mindre ort behöver arbetskraft lär de knappast bli beviljade en utbildning för det behovet. Men om många företag på många orter behöver samma typ av kompetens kan vi söka gemensamma utbildningar för att säkra kompetensen.  

Johan Duvdahl, näringslivschef i Storumans kommun, är en av många som välkomnar kartläggningen.

– Vi kommer få ett bättre underlag nu än i jämförelse med tidigare kompetenskartläggningar. Med den här kommer vi kunna följa upp resultaten på kommunnivå på ett bättre sätt och därmed kunna matcha resultaten med mer dagsaktuella utbildningar som utgår från företagens behov här och nu, säger han. 

Nya bestämmelser i skollagen

Redan för ett par år sedan gjorde Akademi Norr, Lapplands kommunalförbund och Campus Skellefteå en kartläggning. Men då som ett första test och med målet att locka fler YH-utbildningar till norra Sverige. Något som de lyckades med. Ett konkret exempel är utbildningen till bygglovshandläggare som startar i höst. Men den här gången är kartläggningen betydligt bredare och tar hänsyn till fler utbildningsformer, till exempel gymnasiet. 

– Nya bestämmelser i skollagen innebär att kommuner ska ta hänsyn till både vuxnas efterfrågan och behov av utbildning, samt arbetsmarknadens behov när de bestämmer vilken yrkesutbildning och hur många platser de ska erbjuda. Det gäller även gymnasiet. Kommunerna ska genom avtal med minst två andra kommuner samverka om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning, säger Magdalena Ahnqvist Olsson, utbildningsledare på Lapplands kommunalförbund. 

Matchar behoven

Att göra en gemensam kompetenskartläggning i norra Sverige innebär vidare stora kostnadsbesparingar - totalt på miljontals kronor i jämförelse med om var kommun för sig skulle göra en egen kartläggning. Enligt Tillväxtverket är kostnaden cirka 100 000 till 200 000 kronor för att anlita ett undersökningsföretag för att genomföra en näringslivsundersökning. Dessutom är tidsåtgången cirka två till fyra månader. Några som gläds åt en gemensam kompetenskartläggning är Bodens kommun.

– En stor vinning är att vi kan klustra behoven kommuner emellan och då locka fler utbildningsaktörer. Men det är inte bara högre utbildningar som är viktiga. Vi är även ute efter att få veta mer om behovet för att anpassa gymnasie- och vuxenutbildningar. Kartläggningen innebär också att vi får en än tydligare bild av våra företags möjligheter och utmaningar och därigenom kan vi erbjuda relevanta, lokala stödinsatser som matchar deras behov, säger Jessicka Sörmling, kompetenskoordinator Bodens kommun och Michaela Strömberg, näringslivsutvecklare, Boden Business Park. 

Desirée Ödén, näringslivsutvecklare på Skellefteå kommun, är inne på samma spår.

 – Vi växer så det knakar genom stora satsningar, bland annat Northvolt. Men för oss är det också viktigt att få bättre koll på vilka behov små och medelstora företag har. Vi ser mycket positivt på att samverka med andra kommuner då hela norra Sverige behöver stärkas genom både ökad inflyttning och efterfrågad kompetens för att vi ska klara av den utveckling vi har framför oss. 

Kartläggningen medfinansieras av Europeiska socialfonden och kommer att kartlägga både offentlig och privat sektor.  

För mer information: 

Martin Bergvall, förbundschef, Akademi Norr.

Tel: 070-600 33 32