.png)
Norrland YH Summit 2023 - en succé
Inte bara fler industriföretag. Nu är även intresset för att etablera nya utbildningar i norra Sverige rekordstort.
Under ett par dagar samlades cirka 130 aktörer och företag som arbetar med kompetensförsörjning för att delta i konferensen Norrland YH Summit 2023 – Unite & Ignite. Att norra Norrland är högintressant för nya industrietableringar har inte gått någon förbi. Men nu ökar även intresset för att förlägga allt fler utbildningar i regionen. Detta av utbildningsaktörer som universitet, högskolor och yrkeshögskolor. Men även om arbetet med att skapa fler utbildningsmöjligheter har kommit en bra bit på vägen, med många nya utbildningar i både inlandet och norrlandskusten under senaste åren, finns väldigt mycket kvar att göra.
En viktig del för att fortsätta den utvecklingsresa som påbörjats är att bygga en ännu starkare samverkan mellan olika aktörer inom branschen. Till exempel mellan kommuner, näringsliv och utbildningsaktörer. Det behövs bland annat för att gemensamt kunna kartlägga de behov av utbildningar som finns. Men även för att samarbeta kring matchning av behov, utbildningar och studerande med näringslivet för att ytterligare stärka företagens möjligheter att rekrytera personal med rätt kompetens.
– Vi är i en process där vi försöker bygga en samverkansplattform som ska förenkla för utbildningsaktörer och kommuner. Om vi har bra data och en bra struktur så kommer vi väldigt långt, inledde Martin Bergvall, förbundschef Akademi Norr, konferensen Unite & Ignite som Akademi Norr anordnade med Lapplands kommunalförbund och Campus Skellefteå.
Gillar samverkansarbetet i norr
På plats var besökare från hela landet, med representanter från näringslivskontor, företag, myndigheter och utbildningsväsendet. En av dem som hade tagit sig till Skellefteå var Christer Bergqvist, ställföreträdande generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan som berättade att yrkeshögskolan beräknas fortsätta växa 10 till 15 procent under närmaste åren.
– Det viktiga är veta vilken kompetens som behövs, hur den ska fyllas på och hur man kan validera den kunskap som redan finns. Lyckas man med det kommer det att bli lyckade resultat, säger han.
Christer Bergqvist är mycket positiv till det samverkansarbete som nu bedrivs i norra Sverige. Inte minst med att involvera näringslivet i kompetenskartläggningarna.
– Har man arbetslivet med sig har man också personer där som vet vad som behövs. Företagen kan säkerställa LIA-platser och anställning efter utbildning. Hela 53 procent av de studerande på YH får jobb på sin LIA-plats.
Han pratade vidare om potentialen med YH-Flex som är ett alternativ för den som redan har yrkeskunskaper som motsvarar en betydande del av en YH-utbildning. Han pratade även om branschvalidering där antalet yrken som går att validera har blivit betydligt fler. Vidare har utbudet av kurser inom YH både ökat och blivit populärare. Samtidigt kan uppdragsutbildningar behövas utvecklas ytterligare för att ta rejäl fart.
"Har liknande behov"
Hela vägen från Göteborg hade Helene Stensson, regional processledare för Teknikcollege i Göteborgsregionen, tagit sig för att berätta mer om den samverkan som sker där. Till exempel samarbetar regionala kompetens- och branschråd kring kompetensförsörjning, utbildning, arbetsmarknadsåtgärder och omställningsinsatser.
– I dessa bedrivs strategiska diskussioner om vad man ska göra och vad olika parter ska bidra med, förklarar hon.
Hon ser många likheter med det arbete som skett och sker i Göteborgsregionen och den samverkan som nu pågår i norra Sverige.
– Vi har väldigt liknande behov vad gäller kompetens. Hela Sverige har ett ganska likartat behov. Men våra regioner liknar varandra på så sätt att det sker jättetablering av industrier där fler kommuner behöver gå samman för att försöka lösa de kompetensutmaningar som finns. Jag tror att vi kan komma att hitta en del samarbeten framöver, till exempel vad gäller att söka distansutbildningar då vi sitter på ungefär liknande behov av vad som behövs för typ av utbildningar.
Viktigt att vara långsiktig
För att lyckas samverka är processledning en nyckel.
– Om ingen ser till att hålla ihop arbetet riskerar det att dö ut. Det behövs alltid någon som ser till att det blir träffar, skickar ut information, kallelser och så vidare. Men det är också viktigt att bygga en struktur som fungerar över tid. Processledarna är väldigt viktiga, och arbetet är beroende av dem. Men vi har en struktur som fungerar även om vi skulle behöva byta till nya processledare. På det sättet blir arbetet långsiktigt och är inte beroende av enskilda personer.
En annan nyckel till framgång är att visa vad samarbetet leder till.
– Drivkraften och engagemanget kan minska om man inte ser att det leder till något. Därför är det viktigt att kontinuerligt visa vad ni har åstadkommit och vilka resultat ni har uppnått.
Bred arbetsmarknad en framgångsfaktor
Rikard Eriksson, professor i ekonomisk geografi och forskare på samhällsomvandlingar på Umeå universitet, var på plats och diskuterade vad vi kan lära av historien när vi bygger framtidens städer. Han varnar för att satsa för mycket på några få arbetsgivare. Till exempel har Northvolt i Skellefteå redan skapat tusentals arbetstillfällen. Men historien har visat att en fabrik kan flyttas eller att ny teknik kan göra den överflödig. En stad mår bäst av att ha en mångfald av branscher och yrkesroller att erbjuda sina invånare. Rikard Eriksson ser en viktig roll i detta för de som arbetar med kompetensförsörjning.
– Diversifiering är jätteviktigt för att vi inte annars ska stå här igen med framtida rationaliseringar. En breddad arbetsmarknad och ett breddat arbetsliv är att föredra. Utgå från lokala förutsättningar, prata med arbetsgivare, skapa gemensamma visioner på längre sikt än nästa år eller nästa mandatperioden.
På samma tema pratade han även om vikten av validering och förklarade att branscher ofta förändras med att yrken består. Ett exempel är hur invånare i vissa städer som haft en stark varvsindustri lyckats omskola sig inom nya branscher. Till exempel från svetsare i varvsindustrin till arbetare på Volvo inom fordonsindustrin. Även här kan vissa utbildningsinsatser få en avgörande roll.
Rikard Eriksson pratade även om att det kanske är tid för Stann-Anders återkomst, som bland annat användes som begrepp i kampanjer under 1950-talet för att få fler att stanna kvar på sina arbetsplatser. För att lyckas med det behöver människor bland annat känna sig uppskattade och få chanser att vidareutveckla sig utifrån sina förutsättningar. Även det en viktig aspekt ur utbildningssynpunkt.
Väcker nya tankar
Under dagarna fick deltagarna även diskutera frågor i grupp, samverka och bredda sina nätverk. Ett nytt inslag var speed dating mellan deltagare och olika utbildningsaktörer. Från Kiruna hade Louise Landström Persdotter, HR-konsult på Kiruna kommun, tagit sig. Hon är inspirerad av föreläsarna och de diskussioner som uppstod i grupperna.
– Det väcks nya tankar av att vara med i det här sammanhanget. Jag funderar över hur vi arbetar internt i dag, hur vi samverkar, hur vi tänker och om vad av det som går att göra bättre. Det tar jag med mig hem, berättar hon och forsätter.
– Det har varit intressant att höra mer om hur andra här tänker och hur de arbetar hemma på sina arbetsplatser och i sina regioner.
Till exempel fastnade Louise Landström Persdotter för arbetet med branschråd som Helene Stensson föreläste om.
– Vi kanske inte kan göra exakt likadant hos oss i Kiruna. Men jag tänker att det med enkla medel går att skapa något liknande och utveckla en variant som passar för oss. Jag tror att det skulle kunna göra mycket nytta.
Har inte råd att vänta
En annan som var nöjd med dagen var Petter Lundberg, Region Västerbotten.
– Jag har lärt mig jättemycket. Det har varit fantastiska diskussioner och spännande att sitta med utbildningsanordnare och få deras perspektiv och deras förväntningar på oss. Likaså var det en jätteinspirerande dragning av Helene. En annan reflektion är att det tar tid att få till skelettet och det handlar om att ha lite is i magen och arbeta långsiktig.
Ytterligare en som öppnar famnen när det gäller samverkan är Bodens kommun.
– Vi vill samarbeta med alla. Vi samarbetar redan tätt med Luleå men vill gärna utöka och utveckla vår samverkan med ytterligare kommuner och aktörer. Det behövs att någon tar i taktpinnen och håller dialogerna levande. Jag är glad att vi kan träffas så här, säger Jessicka Sörmling, kompetenskoordinator på Bodens kommun.
Även Ida Lindh, strategiskt ansvarig för Campus Skellefteå, ser med positiva ögon på framtiden.
– Det finns stor potential. Vi behöver tänka bredare än vår egen region och jobba smartare tillsammans. Vi har inte råd eller tid att vänta. Vi har många forum och nu behöver vi fundera över hur vi kan synkronisera dem mellan kommuner, regioner och län. Det här är ett väldigt bra första steg.
Norrland YH Summit 2023 finansieras av Europeiska socialfonden - via projektet Koordinerad kompetensförstärkning i glesbygd.
