top of page

Nu sätter norra Norrland press på landets politiker för en jämlik utbildning


Kampen går vidare.

Nu sätter Västerviks kommun tillsammans med inlandskommuner i norra Norrland press på landets politiker. 

Här är kraven de ställer.


Ett seminarium, organiserat av Campus Västervik och Högskolan Väst i Stockholm, samlade representanter från kommuner, universitet, högskolor och politiker för att diskutera hur man kan säkerställa en likvärdig och högkvalitativ utbildning i hela landet. Syftet är att öka tillgängligheten för högre utbildning på flera platser runt om i landet, inklusive norra Sverige där behovet av kompetensförsörjning är extra viktigt. 


Ett betydelsefullt initiativ

Jerry Engström, campuschef på Campus Västervik, var med och arrangerade seminariet.

Det här seminariet var viktigt för att hålla frågan levande. Vi har bra och enkla lösningar som kan hjälpa glesbygden att fortsätta leva och generera kompetent arbetskraft. Vi behöver bara stå samlade och vara envisa tills något sker. 


På plats i Västervik fanns representanterna Magdalena Ahnqvist Olsson och Britta Flinkfeldt för norra Sverige. 

– En sån här träff är betydelsefull. Att representanter från hela Sverige som jobbar mot samma mål ses och samtalar är jätteviktigt. Vi har en tanke som funkar i hela landet oavsett om man är verksam i Kiruna eller Västervik, säger Magdalena Ahnqvist Olsson, utbildningsledare på Lapplands kommunalförbund. 


Det tidigare kommunalrådet, Britta Flinkfeldt beskriver dagen som viktig och ser positivt på att målet med en jämlik utbildning uppmärksammats. 

Ju fler som är, och blir intresserade av frågor som rör utbildning i glesbygd, desto närmare kommer vi en lösning. Just nu är tillgången till undervisning ojämlik, och det är inte minst ett demokratiskt uppdrag för oss att lösa. 


För Jerry Engström känns det positivt att flera delar av Sveriges glesbygd fanns representerade på seminariet. 

– Det är väldigt roligt att norrlandskommunerna är så engagerade och vill framåt. Vi står inför samma problem här nere i Småland som de gör uppe i norr. Att vi då kan träffas och diskutera olika lösningar känns roligt. Jag tror att vi kan lära oss av, och hjälpa varandra. 


Hela landet måste få likvärdiga möjligheter till utbildning.

Ett mål är nu att skapa fler decentraliserade högskolemiljöer. Därför presenterades ett förslag om att lärosäten ska tilldelas extra finansiering, grundfinansierat av staten, för att kunna satsa på högre utbildning ännu mer. Något som Magdalena Ahnqvist Olsson, välkomnar. 

– Det krävs en finansiering som vi gärna ser att staten betalar. Kommunerna kan inte betala själva, den ekonomin finns inte. 


Hon påpekar att möjligheten till vidareutbildning är långt ifrån jämlik i landet och att det finns betydande skillnader för de som vill studera vidare i norra Sverige. För att minska den kompetensbrist som finns i inlandet, nämner hon tre krav som kan föra utvecklingen framåt. Först och främst krävs fler så kallade noder - det vill säga orter som ska agera knutpunkt för de som vill vidareutbilda sig. 

– Vi måste hitta fler ställen som kan agera noder. Lycksele är ett exempel på en sådan ort som vill bli en nod i Västerbotten. De håller på att bygga ett campus och vill på sikt kunna erbjuda flertalet utbildningar för de som bor och vill studera i inlandet. Om vi hittar fler liknande orter framöver kan det bidra till att vi får ned avståndet.


Magdalena Ahnqvist Olsson förtydligar att det inte handlar om att etablera nya lärosäten, utan att skapa en närhet till trivsamma studiemiljöer för dem som vill fortsätta sina studier. Ett annat krav är att fler utbildningar måste gå på distans. Till hösten är endast 16 procent av alla utbildningar på universitet och högskolor ortsoberoende. Magdalena Ahnqvist Olsson menar att fokus borde skiftas och att det förlegade synsättet om att allt ska hända i större städer måste ändras.  

Behöver all forskning vid Luleå universitet ske i Luleå? Studier om gruvor och industri borde också kunna bedrivas i Malmberget exempelvis


Slutligen krävs det också fler orter där man kan skriva högskoleprovet på i norra Sverige. Under och efter pandemin har flera provorter tagits bort, något som kan påverka om personer väljer att vidareutbilda sig eller inte. 

– Vi ser idag att det är färre som skriver högskoleprovet här uppe. Med ett fåtal provorter blir avstånden längre och då kanske man avstår från att göra provet. 

Detta uppmärksammades i P1 dagen efter seminariet.

– De här mindre orterna som togs bort under pandemin, där tror jag att det är oerhört viktigt att få tillbaka dem, säger Peter Larsson, regeringens samordnare för norra Norrland i intervjun. 


Här är kraven för en jämlik utbildning i norra Sverige: 

1. Finansiering - För att fler studieplatser och utbildningsmöjligheter ska vara möjligt behöver staten finansiera detta.

2. Fler noder för minskat avstånd - Det behövs trivsamma studiemiljöer där studenter kan samlas och plugga tillsammans.

3. Fler distansutbildningar - Idag är 16 procent av de utbildningar som går att söka till hösten ortsoberoende. Det krävs ett större utbud av utbildningar som går på distans. Dels för att tillgodose kompetensbehovet i norra Sverige och dels för att påverka att färre flyttar från inlandet.

4. Fler provorter -  Idag finns det få orter i norra Sveriges inland där man får skriva högskoleprovet. Avstånden för de som bor i norr blir långa, något som kan påverka om man väljer att skriva proven eller inte.



Comentarios


Los comentarios se han desactivado.
bottom of page