Efter Almedalen: Arjeplogs kommunalråd lyfter ett nationellt e-universitet

Avståndet till närmaste campus är inte bara en olägenhet – det går att mäta i sämre socioekonomi och sjunkande utbildningsnivå. Det menar Isak Utsi, kommunalråd i Arjeplog och direktionsledamot i Akademi Norr, som i Dagens Samhälle lyfter ett nationellt digitalt universitet som vägen framåt.

När Akademi Norr tillsammans med Lapplands Kommunalförbund och Kompetensarena Norrbotten samlade panelen på Norra Scen i Almedalen var problembilden snabbt etablerad: halva Sveriges vuxna befolkning bor utanför räckhåll för campus eller utbildningsnod. Seminariet uppmärksammades av Dagens Samhälle, som i anslutning till samtalet lät en av deltagarna – Isak Utsi, kommunalråd i Arjeplog och direktionsledamot i Akademi Norr – utveckla sin syn på vad avståndet faktiskt kostar och vad som krävs för att ändra på det.

Avståndet går att räkna på

I Dagens Samhälle berättar Utsi att han gjort en egen regressionsanalys mellan lärosätenas placering och faktorer som socioekonomi och utbildningsnivå. Slutsatsen är enligt honom entydig: för varje kilometer längre bort från ett campus försämras flera nyckeltal – socioekonomin försvagas och utbildningsnivån sjunker. Kopplingen till avståndet är, som han uttrycker det, direkt.

Arjeplog illustrerar problemet. Kommunen har knappt 2 600 invånare och 24 mil till närmaste högskolecampus – lika långt som till närmaste förlossningsavdelning (BB). Det ger en låg poäng på den skala Utsi själv använder för att väga in tillgängligheten till utbildning.

Resonemanget rimmar väl med vad Britta Flinkfeldt – tidigare ordförande och numera konsult åt Akademi Norr – lyfte under seminariet: att tillgången till utbildning är den enskilt tydligaste faktorn bakom om en kommun växer eller krymper. Att människor flyttar för att studera är, påpekade hon, en delning av landet som borde reta fler.

Varför dröjer lösningen?

Utsi pekar på en seg struktur och på att Sverige under lång tid haft svårt att prata om utbildningens roll för tillväxt och folkhälsa. Sedan 1960-talet har vi enligt honom accepterat att människor ska flytta för att utbilda sig – en trend som är svår att bryta. Delvis handlar det också om finansiering.

Lösningarna finns ändå inom räckhåll, menar han, exempelvis genom distansundervisning. Lärosätenas regleringsbrev skulle kunna skrivas om med krav på ett större regionalt ansvar för närområdet. Men någon måste ta ansvar för att förändra situationen – och skjuta till resurser.

Ett nationellt digitalt universitet

Arjeplog har ett lärcentrum men saknar plats i lärosätenas egen struktur, konstaterar Utsi. Hans förslag är ett nationellt digitalt universitet, som skulle ge en mer hållbar och långsiktig struktur att luta sig mot.

– Då törs vi i Arjeplog satsa och investera i det, säger han till Dagens Samhälle, och tillägger att han tror att många svenska kommuner delar den tanken.

Förslaget ligger nära den linje Akademi Norr drivit länge: att kompetensförsörjningen inte kan bygga på att människor flyttar för att nå utbildning, utan att det måste gå att studera vidare och ställa om där man redan bor. Att en av förbundets egna direktionsledamöter driver frågan så konkret visar hur nära förbundets företrädare står den. Akademi Norr har nyligen slutit ett samverkansavtal med Umeå universitet och för dialog med fler lärosäten om att nå ut med sina utbildningar.

Mer om seminariet, som Akademi Norr arrangerade tillsammans med Lapplands Kommunalförbund och Kompetensarena Norrbotten, finns här: Utbildning utan geografiska hinder fokus i Almedalen.

Hela intervjun med Isak Utsi finns att läsa hos Dagens Samhälle: Förslaget: digitalt universitet kan lindra kompetensbrist(betalartikel).