Utbildning utan geografiska hinder fokus i Almedalen

för 12 timmar sedan
4 min läsning

Akademi Norr satte glesbygdens kompetensfråga i centrum i Almedalen

På Norra Scen mitt i Almedalsveckan samlades röster från högskola, näringsliv, kommun, region och riksdag kring en fråga som sällan får huvudrollen i den nationella debatten, men som avgör framtiden för stora delar av landet: hur når kompetens och utbildning ut till hela Sverige – även dit avstånden till närmaste campus mäts i timmar snarare än minuter?

Det var Akademi Norr som, tillsammans med Lapplands Kommunalförbund och Kompetensarena Norrbotten, hade bjudit in till samtalet "Kompetens och utbildning utan geografiska hinder – hur når vi hela landet?". För det kommunalförbund som sedan länge arbetar med kompetensförsörjning i ett glesbefolkat inland var ämnesvalet allt annat än en slump.

Ett system som inte håller ihop

Tonen sattes tidigt. Halva Sveriges vuxna befolkning saknar jämlik tillgång till utbildningssystemet, konstaterade Britta Flinkfeldt från Akademi Norr – en obekväm påminnelse om att tillgången till vidareutbildning i praktiken fortfarande avgörs av postnumret.

För inlandet är det en välbekant verklighet. Här har decennier av utflyttning tunnat ut befolkningsunderlaget, samtidigt som utbildningsnivån släpar efter riksgenomsnittet och de närmaste lärosätena ofta ligger flera mil bort. När arbetsmarknaden förändras blir steget till omställning längre för den som bor i en mindre kommun än för den som har ett universitet runt hörnet.

Att frågan är avgörande långt utanför inlandet rådde det ingen tvekan om bland panelens deltagare. Pia Sandvik, vd för Teknikföretagen, lämnade inget tolkningsutrymme: om företagen får lyfta en enda avgörande fråga så är det kompetensförsörjning – alla dagar i veckan. Från välfärdens horisont fyllde Carina Wutzler, andre vice ordförande i Sveriges Kommuner och Regioner, i: utan kompetensförsörjning fungerar inte välfärden.

Norrbotten: 8 500 jobb på två år

Ingenstans är ekvationen mer påtaglig än i norr, där den gröna omställningen och stora industrisatsningar driver upp efterfrågan på arbetskraft i en takt som få regioner tidigare ställts inför. Janus Brandin, regional utvecklingsdirektör i Region Norrbotten, satte siffror på utmaningen:

– Vi behöver täcka 8 500 jobb på två år i en befolkning på 250 000 invånare.

Han pekade samtidigt på att kompetensbristen har en tvilling som sällan nämns:

– Andra sidan av kompetensförsörjningsutmaningen är befolkningsförsörjning – det måste finnas människor som kan ta jobben.

Det är just den kopplingen – mellan utbildning, arbete och möjligheten att bo kvar – som ligger till grund för Akademi Norrs arbete. Förbundets utgångspunkt är att Sveriges kompetensförsörjning inte kan bygga på att människor ska flytta för att nå utbildning eller jobb. I stället måste det gå att studera vidare, ställa om och utvecklas där man redan bor och arbetar.

Lösningarna finns – men måste skalas

Ett återkommande tema var att verktygen redan existerar; det som saknas är samordning och uthållighet. Fredrik Christensson, vicerektor för samverkan vid Högskolan Väst, lyfte närheten som en avgörande faktor:

– Vi ser att människor som inte annars hade läst vidare faktiskt gör det tack vare närheten.

Det är en observation som Akademi Norr känner igen från sitt eget arbete med distanslösningar och lokala lärcentrum. Genom bättre kunskapsunderlag, samverkan mellan utbildning och arbetsliv och mer tillgängliga utbildningsformer arbetar förbundet för att fler ska kunna kompetensutveckla sig utan att lämna hemorten. Kompetensarena Norrbotten, där Akademi Norr är part, är ett exempel på hur det arbetet omsätts i praktiken – med kunskapsunderlag och stödstrukturer som hjälper kommuner och arbetsgivare att möta behoven.

Ett statligt ansvar

Samtidigt var budskapet tydligt: de lokala och regionala krafterna räcker inte hela vägen. Tomas Kronståhl, riksdagsledamot (S), efterlyste ett större statligt åtagande:

– Det krävs att staten tar ett större ansvar – det är billigare med utbildning än med arbetslöshet.

Carina Wutzler var inne på samma linje:

– Det här är ett statligt ansvar – det ska inte bero på vilken kommun man bor i.

Det är en linje Akademi Norr drivit också utanför Almedalen. I Altinget har förbundschef Martin Bergvall, tillsammans med Brights Sveriges vd Martina Berg, argumenterat för decentraliserade utbildningslösningar och ett långsiktigt nationellt uppdrag för landets lärcentrum, medan förbundets presidium i Akademikern lyft hur den ojämna tillgången till utbildningsplatser påverkar både tillväxt, folkhälsa och kommunernas möjligheter att klara sin kompetensförsörjning.

Från problembeskrivning till beslut

Samtalet landade där det började – i behovet av gemensam riktning och långsiktighet. Britta Flinkfeldt sammanfattade vad det ytterst handlar om:

– Det här är den mest drivande frågan för kommuners utveckling – en högre utbildningsnivå.

Slutsatsen från Norra Scen var att problembilden vid det här laget är väl känd. Det som återstår är att gå från analys till handling: att fatta besluten och genomföra lösningarna – tillsammans. För Akademi Norr och dess medlemskommuner är riktningen utstakad sedan länge. Nu handlar det om att fler ska följa efter, från ord till genomförande.